En ponnymammas vedermödor

Monday, December 04, 2006

Brun häst utan ryttare

Plötsligt ringde mobiltelefonen. Det var Tobbe och hjärtat stannade nästan i bröstet på mig innan jag hann svara. Vad hade hänt? Var Elin skadad? Hade Odessa fått fnatt och stuckit för dem? Frågorna snurrade i skallen och inte blev det bättre när jag hörde Tobbes spända röst i luren. Något hade hänt.

"En brun häst utan ryttare galopperade just förbi", sa Tobbe. "Odessa slet sig nästan, men jag lyckades hålla fast henne. Jag tror att hästen antagligen kommer till stallet snart. Försök att fånga in den så går jag och Elin och letar efter ryttaren."
Sedan försvann han. Jag svalde en klump i halsen. En häst utan ryttare betydde att någon åkt av. Hur hade det gått? Men nu var det hästen vi fick ta hand om så hittade Tobbe förhoppningsvis ryttaren. Snabbt satte jag in Titti i vad som hänt och vi alarmerade andra runt stallet.

En kort stund senare hörde jag hur hästarna i de övre hagarna gnäggade och sedan kom en brun häst inom synhåll. Han travade fram på vägen och sedan vände han ner mot stallet och fattade galopp. Det var lönlöst att stoppa honom så springande följde vi efter honom. Som tur var stannade han när han kom till hagarna nedanför stallet och Maggan fångade in honom. Han hade lera över hela benen och halvvägs upp på magen. Päösen låg som slickad på honom och sidorna hävde sig ansträngt upp och ner.
"Det är Majestic", sa Titti. "Hoppas allt är väl med Karro." Sedan tog hon tyglarna och hon började gå runt ridhuset medan jag sprang bort och letade reda på Karros telefonnummer. Just när jag fått fram det ringde Tobbe igen. De hade hittat Karro. Hon var mörbultad, men annars okey. Det var en dag då mycket hänt. Var det så händelserikt med häst?


Bloggtoppen.se