Hur hinner människan?

Vi träffade Tessan och hennes flickor ganska ofta de dagar vi hade Lady. Ja, Tobbe hade övertalat mig att ställa upp då med. Hur hamnade jag någonsin i denna röra med hästar, flickor, ridande och stall?

Ju mer jag såg av dem desto mindre förstod jag hur hon hann med allt. Inte nog med att hon hade barn och ett heltidsjobb som de flesta andra av oss. Hon hade dessutom tre hästar att ta hand om vareviga dag. Där fanns ingen som avlastade någon dag i veckan så hon tillbringade minst fyra timmar om dagen i stallet. Dessutom upptäckte jag efter några veckor att hon hade haft tid att skriva en bok! I och för sig en ganska liten bok, men ändå. Det var en hästbok för flickor i Elins ålder och handlade om en flicka och hennes två kompisar som ramlade av när de var ute och red. Hästarna sprang iväg och det tog hela boken innan de lyckades hitta dem igen. Jag har all möda att få ihop ett enkelt brev. Aldrig att jag skulle kunna komma på en hel bok.

Det är klart jag beundrar människor som tycks hinna med allt och göra allt lika perfekt. Även om Tobbe påstår att jag bara tittar på det de hinner och gör bra och inte inser att de skippar vissa andra saker. Han påstår att om jag kom hem till Tessan skulle det säkert vara rena röran för hon kan inte ha någon tid över för städning, men det tror inte jag. Hon har säkert perfekt städat också. Sådana där perfekta människor gör allt perfekt. Ja, det är klart jag beundrar henne, men samtidigt skrämmer hon mig lite. Jag kan ju aldrig komma upp till den nivån själv. Det hade nog varit lättare om hon dessutom inte kunnat allt om hästar. Nej, jag förstår inte hur människan hinner med allt?